Älskade unge.


Nu kan jag berätta för er om min lilla överraskning. Min älskade brorsdotter har ju en längre tid bott i Norge för att tjäna pengar till en utlandsvistelse. I dag kom hon hem. Med en enkelbiljett. Hon åkte tåg från Fredriksstad till Göteborg, sedan buss därifrån till Linköping. Hennes planerade resa skulle sedan sluta med en sista timmes bussresa. Men det hade inte hennes faster (jag) tänkt, utan jag o sambon drog till Linköping för att hämta henne. Jag var ju lite orolig att hon redan fixat skjuts, men jag har luskat och fick veta att hon skulle åka buss. Thihi. Hennes pappa är i Afghanistan och hennes mamma åkte till New York i går för att springa marathon. Så då får väl faster rycka in eller hur??!!

Vi hade tänkt oss stå där o vänta på henne när hon klev av bussen... men hennes buss var lite tidig o vi var lite sena. Så hon hade redan klivit av när vi kom. Jag såg henne från vägen gåendes till bussen, med en MEGA stor trunk! Så jag slängde mig på tutan och vinkade, hon såg mig, vinkade o fortsatte gå. PUCKO. haha.. Jag var ju tvungen att åka typ 300m innan jag kunde svänga in. Och hon fortsatte gå... knasboll. Men hon trodde vi skulle nånstans. Haha det skulle vi ju, till HENNE!!! Tillslut stannade hon iaf, hon hörde väl däckskriken och tutan som jag slängde mig på hela tiden.. haha

Hon blev glad! Vi kramades och jag önskade henne välkommen hem! Innerligt! Vi packade in Trunken i bilen och begav oss hemåt. Jaha, vad har ni gjort här då sa hon... Jag sa: - DAHH vi ska ju hämta dig juhe... Hon svarade: - OJ..
Jag tror hon blev lite rörd. Lovely!




Väskan var inte liten och lilla a hade skavsår i händerna.




Vi stannade på Mc Donalds och köpte mat åt flickan.




Nu är lilla a hemma. Jag tror hon njuter nu.






m






Kommentarer
Postat av: Storebror

Jag tycker också att BM är jätteduktig men att släppa ut henne i ett maratonlopp... tror inte det. Tjejmilen räcker nog bra. Snällt av dej Malin att hjälpa Amanda och visst är det skönt att hon är hemma./ Jörgen

2008-06-03 @ 08:09:28
Postat av: a.

Jag blev så glad för er varma omtanke! TACKsnälla. Klart jag blev förvånad, inte trodde väl jag att någon skulle ju vara så underbara!

2008-06-05 @ 22:23:05
URL: http://ajarkiewicz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0